Konjunktioner: Samordnande och underordnande konjunktioner Avancerad

Fyll i rätt form.
Grammar quick reference
Konjunktioner — Nivå C

Samordnande konjunktioner

Samordnande konjunktioner binder samman ord, satsdelar eller satser av samma slag. Kommatecken sätts framför dem när de binder ihop fullständiga huvudsatser (med både subjekt och finit verb). Mellan bisatser sätts inget kommatecken.

KonjunktionFunktionExempel
och, samtTilläggBjörn Borg och Mats Wilander är kända utomlands.
både ... ochBetonat tilläggRiksdagen har rätt att både bestämma om skatter och stifta lagar.
såväl ... somFormellt tilläggUlrika har såväl engelska som spanska i sin examen.
ellerAlternativMan kan gå till sjukhuset eller till vårdcentralen.
antingen ... ellerBetonat alternativMan kan antingen gå till sjukhuset eller till vårdcentralen.
varken ... ellerInget alternativ gällerMina barn äter varken kött eller fisk.
vare sig ... ellerEfter negationJag hittar inte katten vare sig inomhus eller utomhus.
men, fastMotsatsEmil är 85 år, men han är klar i huvudet.
utanTydlig motsats (efter negation)Regeringen har inte den lagstiftande makten, utan det har riksdagen.
(visserligen) ... menBetonad motsatsVisserligen är det kallt, men vi måste gå ut.
för, tyOrsak/förklaringVi får sluta tala i telefon, för det blixtrar ute.
Följd/konsekvensDrottningen var sjuk, så kungen fick åka ensam.

Underordnande konjunktioner — översikt

Underordnande konjunktioner inleder bisatser och anger relationen till huvudsatsen. Bisatsen har alltid rak ordföljd (subjekt före verb), och satsadverbialet placeras före det finita verbet.

TypKonjunktioner
Allmänt (påstående)att
Interrogativa (fråga)om, ifall, huruvida
Temporala (tid)när, då, sedan, efter (det) att, innan, förrän, medan, under det att, samtidigt som, allt eftersom, efter hand som, tills, till dess att, just som, så snart (som), så ofta (som), så länge (som)
Kausala (orsak)eftersom, därför att, då, emedan
Konsekutiva (följd)så (att), så ... att
Konditionala (villkor)om, ifall, såvida, såvitt, vare sig ... eller, antingen ... eller
Koncessiva (motsats)trots att, fast(än), även om
Finala (avsikt)för att, så (att)
Deskriptiva (sätt)genom att, utan att
Komparativa (jämförelse)som, liksom, såsom, som om, än, ju ... desto/dess

Temporala konjunktioner — detaljer

Temporala konjunktioner uttrycker tidsrelationen mellan handlingen i bisatsen och handlingen i huvudsatsen. Man uttrycker dessa tidsförhållanden med hjälp av olika tempus.

RelationKonjunktionerExempel
Bisats före HSsedan, efter (det) attJag mådde bättre sedan jag hade slutat röka.
Bisats efter HSinnan, förrän (med negation)Herr Ek hade knappt kommit i graven förrän arvingarna började bråka.
Samtidigtmedan, under det att, samtidigt somMedan fotbollsmatchen pågick utbröt slagsmål.
Gradvisallt eftersom, efter hand somAllt eftersom barnen växer blir man medveten om sitt åldrande.
Slutpunkttills, till dess attRonny fick sitta i häkte tills utredningen blev klar.

Kausala, konditionala och koncessiva

Kausala (orsak): eftersom används i stället för därför att när bisatsen står före huvudsatsen. och emedan tillhör formellt språk.

Konditionala (villkor): om och ifall uttrycker villkor. Såvida uttrycker begränsning eller förbehåll. Se Verb — konditionalis för skulle-konstruktioner i villkorssatser. En frågeformad sats eller imperativsats utan konjunktion kan också uttrycka villkor: Orkar du lyssna mer ska jag berätta. (= Om du orkar ...)

Koncessiva (motsats): trots att och fast(än) uttrycker ett faktum som står i motsats till huvudsatsen. Även om uttrycker något osäkert eller ett eventuellt hinder.

Finala, deskriptiva och komparativa

Finala (avsikt): för att uttrycker vad man vill uppnå. Bisatsen har ofta ska/skulle. Jämför med kausala därför att (orsak).
Jag cyklar för att få frisk luft. vs. Jag cyklar därför att det inte går bussar.

Deskriptiva (sätt): genom att beskriver hur något görs. utan att beskriver att något sker trots att man inte gör något.

Komparativa (jämförelse): som står i kombinationer som lika ... som, så ... som, samma ... som. Som om uttrycker likhet och möjligt tillstånd. Än står efter komparativformer. Ju ... desto uttrycker proportionell jämförelse: Ju mer man lär sig, desto mer glömmer man.