Ordföljd Avancerad
Ordföljd — fördjupning
Placering av satsadverbialet
Huvudregel: I huvudsats står satsadverbialet efter subjekt + verb 1 (eller verb 1 + subjekt). I bisats står det mellan subjektet och verb 1.
Undantag 1: Efter ett obetonat pronomen som objekt (personligt eller reflexivt), när satsen har en enkel verbform utan partikel:
Hon gillar honom inte. (inte: Hon gillar inte honom.)
Vi bestämmer oss nog i kväll.
Undantag 2: Satsadverbial som inte, bara, även, kanske kan placeras direkt före den satsdel man vill betona:
Kommer inte Per? — I morgon tänker inte jag städa.
Kanske Ove kan hjälpa dig.
Undantag 3: Man kan placera satsadverbial före ett tungt, långt subjekt:
Klockan fem hade inte dagens tidning kommit.
Ordning vid flera satsadverbial
När man har flera satsadverbial gäller följande princip: nog, väl, ju står först — negationer (inte, aldrig) står sist. Däremellan placeras korta satsadverbial före långa.
Du röker väl inte?
Han ringer ju aldrig.
Du förstår nog ändå inte.
Jag kan nog tyvärr inte komma i kväll.
Vi ska ju i alla fall inte gå på festen.
Du har alltså inte ens försökt skriva.
Placering vid flera objekt
Vissa verb kan ha två objekt: ett direkt (sak) och ett indirekt (person). Om det indirekta objektet föregås av en preposition (till, för, åt) placeras det på adverbialets plats.
Han ska ge henne blommor idag. (indirekt obj. utan prep. → före direkt obj.)
Han ska ge blommor till henne idag. (med prep. → efter direkt obj.)
Ordningen vid flera bestämningar: objekt → adverbial i ordningen sätt – orsak – rum – tid.
Indirekt tal
Vid indirekt tal inleds bisatser med underordnande konjunktioner:
att — påståenden: Jag hörde att man skulle behovspröva barnbidraget.
om / ifall / huruvida — ja/nej-frågor: Han undrar om åklagaren yrkar på fängelse.
frågeord — frågeordsfrågor: Jag undrar när Anna ska komma.
Obs! När frågeordet är subjekt behövs ett extra som: Vem som ringde vet jag inte.
Man måste ofta ändra tempus, pronomen samt tids- och rumsadverbial.
Klicka på en cell för att se var satsadverbialet hamnar i olika mönster.
Emfatisk omskrivning
Emfatisk omskrivning används för att betona en satsdel eller när man saknar information. Konstruktionen är: Det är/var ... som ...
Subjekt: Vem är det som ska vikariera? — Det är Karin som ska vikariera.
Objekt: Vad är det (som) Krister jobbar med? — Det är försäljning (som) han jobbar med.
Adverbial: När är det (som) ni ska åka? — Det är på lördag (som) vi ska åka.
Verb: Vad var det (som) Elsa hade gjort? — Det var snattat som Elsa hade gjort.
Om som inte är subjekt i bisatsen kan det utelämnas.
Satsförkortningar
Bisatser kan förkortas på flera sätt:
1. Infinitiv med att (samma subjekt): Erik har lovat att aldrig börja röka. (= att han aldrig ska börja röka)
2. Objekt + infinitiv utan att (olika subjekt, efter se/höra/känna/be): Jag hör honom duscha. (= att han duschar)
3. Reflexivt objekt + infinitiv utan att (efter anse/påstå/tro): Pelle anser sig klara jobbet. (= att han klarar jobbet)
4. Adjektiv/particip först (samma subjekt): Vit i ansiktet lämnade Olof lokalen. (= Olof var vit och ...)
Väl hemkommen slängde jag mig på soffan. (= När jag väl hade kommit hem ...)
5. Förkortad indirekt sats: Det står någon utanför, men jag ser inte vem. (= vem som står där)